Nästa års almanacka damp ner i brevlådan idag. Och för tredje året i rad är jag med i Livsmiljöalmanackan. Temat är klimatsmart och jag fick juli månad och känner mig väldans stolt även i år.

Glashala vägar och storm är ingen bra kombo när man har en gammal hund.
Vi kan ju för sjutton inte gå någonstans. Vi är som Bambi på hal is.
Och nu vill vi ha SNÖ...! Jag skottar mer än gärna. Ge mig vinter för sjutton.

På juldagskvällen låg farbror Cino i soffan och demolerade en av sina julklappar. Alf valde fotöljen och den lilla rosa bollen. Och matte fick städa.

I hallen hänger nu tassarna. Cinos längst upp och Alfs under. Och super bra blev det.
Om jag nu någon gång ska göra en tatuering så blir det dessa tassar.

En torsdag morgon och med minus 12,5 ute så får man gå klädd i overall för att inte frysa.

Morgonpromenaden spenderades i skogen snötäckta träd och glada grabbar.
Det är en bra start på en ledig onsdag.
Trevlig dag.

Då blev det min alldeles egna dag då. På självaste fjärde advent. Dagen då jag är ett år äldre och kanske lite klokare.

 
Året var 2001 och Sundsvalls tidning smygfotade oss för ögonblicksbilden i tidningen. 
Cino tittar rakt in i kameran medans jag är helt ovetande.... Tills jag blädrar i tidningen dagen efter.
En pling till fotografen och jag fick orginalet.
Så nu har dom hängt i samma ram sen år 2001 och det märks.

Nils Larsson har fått en tidig julklapp och är överlycklig. Hans egna borg går från golv till tak och längst upp kan inte ens matte nå mig. En väldans bra klapp.

Julkortspaniken börjar lägga sig. Nu är dom beställd. 
I år ska jag bara skicka 33 stycken, om dom nu blir som jag hoppas på.
Och visst finns det tassavtryck på årets kort. Med fingerfärg och tålamod så har vi Alf tassavtryck till vänster och farbror Cinos till höger. Dessa ska även upp som tavlor.
Piffigt va?

Här sitter jag nu på självaste luciadagen med julkortspanik.
Med elva dagar till jul och helt utan idé hur mina julkort ska se ut i år känns lite stressigt. 
Har en liten liten idé. som jag ska pröva i kväll. Blir inte det bra så får ni alla köpta julkort.

Norrasidan börjar förvandlas till vitt. Och hoppas att det vita blir kvar.

När det snöar så blir min lilla Alf som tokig. Han hoppar och skuttar som en känguru för att hinna ta så många snöflingor i munnen som möjligt. Att fånga snöflingor är prio ett.
Att kissa är prio två.
Välkommen vinter.

Idag bjuder jag på flygande änder. Så blir det när man har gått igenom bilder från den externa hårddisken.

Jag har några mössor, dom är i alla möjliga färger och motiv, dom hänger på krokar, ligger på hyllan och i trälådan. Jag behövde nog inte ännu en till. Men jag kunde inte hålla mig när jag såg denna barnsliga söta rävmössan. Den stod det Karro på och fick följa med hem.
Jag tror jag lider av mössmani.

Halva dagen på jobbet och halva dagen i skogen. Det är en bra måndag det.

Och trevlig helg!