I måndags tog jag med mig Herr Larsson till veterinären för kastrering, öronmärkning och vaccinering.

Förutom bilresan som inte uppskattades så gick allt bra. Han skrek och försökte gräva sig ur transportburen så mycket att han började flåsa.

Och när vi väl kom hem så tyckte Larsson att öronplåstret skulle bort efter 9 timmar istället för att det skulle sitta kvar i tre dagar. Och så blev det! Och tur att örontatueringen syns bra ändå.

Så nu hoppas vi att vi slipper besöka doktorn fler gånger.